Byggartips Ventilation

Finns det alternativ till FX och FTX-ventilation?

Lärdomar av tidigare ventilationssystem.

I vårt nuvarande hus från 1983 finns ett FX-system för ventilation installerat.  Vårt hus ventileras alltså med hjälp av en frånluftfläkt som skapar ett undertryck i huset. Den uppvärmda inomhusluften passerar en värmeväxlare som återvinner värmen ur luften innan den leds ut. Som värmeväxlare används en frånluftvärmepump, (även kallat FVP-system,) som kan återvinna 50-60 procent av energin för produktion av varmvatten. Med stöd av en elpatron täcker värmepumpen hela hushållets energianvändning för varmvattnet

Huset har direktverkande el. Under dessa dryga 30 år vi bott i huset har vi förbrukat 3 st frånluftsvärmepumpar. En betydande kostnad varje gång vi varit tvungna att byta p.g.a att den gamla gått sönder. Underhåll krävs av byte av filter.  Därtill kommer det ständiga sus av lågfrekvent buller som ventilationsanläggningen ger. Det märker man tydligast när systemet av någon anledning stannar. Det blir så väldigt tyst (och skönt!) att man undrar vad som hänt!

På vårt landställe har vi självdragsventilation och braskaminen är den enda uppvärmningskällan i stugan. Den härliga skorstensstocken är navet i stugan. Bra inomhusklimat. Vi mår så mycket bättre där. Lugnt och tyst. Man hör fågelkvitter och vindens sus (i stället för det irriterande sus som den moderna ventilationen åstadkommer i stan).

I ett ekohus där man strävar efter ett sunt boende och en miljövänlig profil är inte ett ventilationssystem med FTX-aggregat den bästa lösningen. Men vilka andra alternativ finns det då som klarar dagens BBR krav?
Mekanisk frånluftsventilation med frånluftsvärmepump är ett alternativ. Alternativet till mekanisk ventilation är naturlig ventilation där vind och de termiska drivkrafterna ersätter el för fläktdrift. Att använda naturlig ventilation i stället för mekanisk ventilation reducerar den totala energianvändningen en hel del. Men med gällande BBR krav kan inte traditionellt “självdrag” med luftintag i fasad användas, då det täta huset punkteras i ytterväggarna av tilluftventiler. Det krävs en annan lösning.

Naturlig ventilation

För att skapa lika termiska drivkrafter i husets olika våningsplan vid naturlig ventilation så bör ventilationssystemet byggas upp som i figuren nedan.

Det är ur funktionssynpunkt och energisynpunkt viktigt att tilluften till huset tas in under huset och tillförs rummen den vägen när naturlig ventilation praktiseras. Källa Byggekologi, Kunskaper för ett hållbart byggande

Det är ur funktionssynpunkt och energisynpunkt viktigt att tilluften till huset tas in under huset och tillförs rummen den vägen när naturlig ventilation praktiseras. Källa Byggekologi, Kunskaper för ett hållbart byggande

Om luften får passera genom en markförlagd jordkanal så värms luften vintertid och kyls något sommartid. Ju längre kanalen är desto mer värme- och kylenergi kan hämtas ur marken.

Villa Solslottets Ventilationssystem

Trots att villan byggs på berggrund tillförs tilluften byggnaden via ett markförlagt rör. I anslutning till pannrummet byggs ett litet rum – ventilationskammare med tät dörr. Till denna ventilationskammare tillförs luften via ett ca 20-30 meter långt pp-plaströr som läggs på berget och täcks med isolering och jord. I Villa Solslottet tillförs tilluften husets olika rum från ventilationskammaren i kanaler under bottenplattan och vid tak enligt figur 1. Dessutom dras en tilluftkanal i pannrummet som mynnar i en kanal genom golv under den spjällförsedda braskaminen. Se fig 1.

Figur 1 Källarplan

Figur 1 Källarplan

Från ventilationskammaren dras tilluftskanaler av “spirorör” under bottenplattan och vidare upp i innervägg eller i anslutning till innervägg. Se fig. 2.

Figur 1.

Figur 2.

Tilluftskanalerna mynnar högt i sov och vardagsrum.
Frånluften från sovrum evakueras som överluft genom springa under dörr vidare ut till bad och tvätt också via springa under dörr. I bad och tvätt samt WC evakueras frånluften via fuktstyrda frånluftsfläktar av Pax typ.
Via en app i en smartphone ställs fläktens luftflöde in för fuktighetsstyrd normalventilation, samt för forcerad ventilation vilket ställs individuellt för var och en av de fyra fläktarna.

När utomhustemperaturen sjunker och de termiska drivkrafterna tilltar, minskar den relativa luftfuktigheten inomhus. Vid i fläkten inställd fuktighetsgräns stoppar de fuktstyrda fläktarna och då är det endast termiken som ventilerar huset.

Om den relativa fuktigheten ökar temporärt t.ex p.g.a att man tvättar eller duschar så startar fläkten för inställd normalventilation. Om den relativa fuktigheten stiger över inställd gräns för forcerad ventilation så går fläkten på detta luftflöde till dess att den relativa fuktigheten återigen sjunker under inställt stoppvärde. På detta sätt får man ett behovs- och årstidsanpassat luftflöde i villan.

Luftflöde

Bad/Dusch/WC Plan 1
Grundflöde (14 l/s)
Forcerat luftflöde (30 l/s)
RH-gräns 40%
Fläktstopp 25%

Tvättstuga Plan 1
Grundflöde (14 l/s)
Forcerat luftflöde (30 l/s)
RH-gräns 40%
Fläktstopp 25%

WC Plan 1
Grundflöde (10 l/s)
Forcerat luftflöde (25 l/s)
RH- gräns 40%
Fläktstopp 25%

WC Plan 2
Grundflöde (10 l/s)
Forcerat luftflöde (30 l/s)
RH-gräns 40%
Fläktstopp 25%
Frånluftkanaler av “spirorör” dras upp i innerväggar och i isoleringen i snedtak till den gemensamma frånluftkanalen som mynnar ut vid nock på norrsidan. Se fig 3.

Fig. 2

Fig. 3

För att självdragsventilation ska fungera med små termiska drivkrafter, så är det viktigt att frånluftkanalerna ligger väl isolerade i underkant av takbjälklaget, så att inte kallproppar bildas som stoppar luftflödet. Dessutom är det viktigt att kanalerna hela tiden ligger med en stigande lutning upp mot nockgenomföringen där avluften släpps ut.

Sommartid när huset är bemannat så kan luftflödet vid behov forceras genom vanlig gammaldags fönstervädring vilket inte ökar energianvändningen. När huset är obemannat så accepterar våra normer en lägsta luftomsättning på 0,1 l/m2 golvyta.

För evakuering av matos ovanför spis finns en fläkt med backspjäll som endast är i drift vid matlagning och vid andra tillfällen då man tycker att ett forcerat luftflöde behövs. Avluft från volymkåpan ovan spis går ut via en kanal i skorstensstocken. Figur 4 visar frånluftkanaldragning i takisoleringen fram till frånluftshuven vid nock.

Figur 4

Figur 4

Till och frånluft på plan 2. Fig. 5.

Fig. 4

Fig. 5

Sammanfattning

Ventilationslösningen är ett “förstärkt självdrag” med behovsstyrd frånluft. Och trots att det inte finns återvinning på frånluften, så ligger villans beräknade energianvändning på 67 kWh/m2 * år, vilket är 26% UNDER av BBR’s krav (som är 90 kWh/ m2 *år).

Vill man läsa mer om naturlig ventilation, så rekommenderar jag boken Byggekologi, Kunskaper för ett hållbart byggande. Den är bra! (av Varis Bokalders och Maria Block)

You Might Also Like...

No Comments

    Leave a Reply

    Enjoy this blog? Please spread the word :)